Tennbrons och fosforbronser

Legeringar mellan koppar och tenn var de första som utvecklades för ungefär 5 000 år sedan. De var så viktiga att tidsperioden fick namnet bronsåldern. Kallbearbetade legeringar med 4-8% tenn är hårdare, mer hållbara och styvare än kallbearbetad mässing, och som band och tråd har de en kombination av hög hållfasthet och god korrosionsförmåga som gör dem perfekta att använda för fjädrar.

Tillsättning av små mängder (0,01-0,45) fosfor ökar hårdhet, hållfasthet och dragfasthet, vilket gör materialet perfekt att använda för fjädrar, fästen, väggfästen, axlar, ventilspindlar, kugghjul och lager. Gjutna fosforbronser med upp till 13% tenn och 2,5% bly används allmänt för lager där belastningen är stor.

Tennblybrons och rödmetall

Kopparlegeringar med tenn, zink och bly har använts i mer än 2000 år på grund av de är lätta att gjuta, att de har bra hållfasthet och bra korrosionsmotstånd. Tidigt användes de för broscher, spegelramar, kyrkdörrar, oljehus och statyer. Under medeltiden användes legeringen till kanoner och då kallades den också för kanonmetall.

Vanliga gjutlegeringar i Sverige och Skandinavien är tennbronser innehållande 10-12% tenn. När även bly ingår kallas de tennblybronser (även blytennbrons). Tennblybronser som även innehåller zink kallas rödmetall eller rödgods. Rödmetall är känt för att kunna användas vid lite mer komplicerad gjutning där de färdiga produkterna kräver stor trycktäthet  t.ex ventiler, rörkopplingar och pumpar.

För moderna statyer är rödmetall ett förstahandsval; senare exempel:

• Nelson Mandela (Parliament Square, Storbritannien)
• Bobby Moore (utanför Wembley Stadium, Storbritannien)
• Mötesplatsen (på St. Pancras International Station, London)

Aluminiumbrons

Det här är kopparlegeringar med 5-10% aluminium, en del har också tillsatser av järn, nickel, mangan och kisel. De finns i både gjuten och plastiskt bearbetad form. De är starkare än mässing och tennbronser, har bättre korrosionsmotstånd tack vare ett hårt, fastsittande, skyddande aluminiumskikt (Al₂O₃). De är vackert guldfärgade, en färg som bara till mycket liten grad mattas av med tiden. Största användningsområdet hittar vi i applikationer under vattnet, sådana som:

• Fästen
• Pumpar och ventilkomponenter
• Rörkopplingar
• Värmeväxlare
• Lager
• Under de senaste åren har legeringen som utvecklades för 10-kronan och som används i euromynt, också blivit populär inom arkitekturen.

Kiselbrons

Det här är kopparlegeringar med 3% kisel och 1% mangan. Kiselbronser är både slitstarka och lätta att forma, de har bra korrosionsmotstånd och är lätta att svetsa. De används för byggnadsändamål, t.ex.:

• Dörrbeslag
• Räcken
• Kyrkdörrar
• Fönsterramar
• Gångjärn
• Murkramlor
• Fästanordningar för marina ändamål